john green ftw

Ibland undrar jag om det är så att de världar som John Green skapat i sig är mycket mer intressanta och mer händelserika än den värld jag lever i, eller är det möjligen så att han formulerar sig så galet bra att han skapar magi av något som egentligen händer varje dag?

Det jag älskar med John Green är att hans karaktärer inte känns endimensionella. De tillåts ha fantastiska sidor, visst, men även fel och brister som alla andra. Det skulle kunna ligga nära till hands att avfärda hans fantastiska-unga-kvinnor-porträtt som piedestaldravel (alltså - ung kille superkär i speciell tjej, så speciell och magisk och fantastisk att hon nästan inte känns verklig. För när hon blir verklig är hon inte lika intressant längre), men jag tycker att han klarar sig undan detta gång på gång. I Var är Alaska?, i The fault in our stars och, visar det sig, även i Paper towns. Fast jag måste erkänna att jag var orolig ganska länge. Ett gemensamt drag i JG's böcker är Tjejen med stort T. I Paper towns heter hon Margo Roth Spiegelman.

Quentin Jacobsen har älskat Margo - the one and only - hela sitt liv typ. På avstånd mest, trots att de bor grannar. En natt står hon utanför hans fönster och vill att han ska följa med henne på en spektakulär hämndodyssé. Q följer, mot sitt bättre vetande, med. Vilken natt! Han längtar efter att få träffa Margo i skolan morgonen efter, men hon kommer aldrig. Hon är försvunnen. Q upptäcker en rad ledtrådar som Margo lämnat efter sig och blir som besatt av att hitta henne, no matter what. Men vem är det egentligen han letar efter? Vem är den riktiga Margo?

Nu ser jag fram emot att ge mig i kast med An Abundance of Katherines.

Jag tror att John Green är det bästa jag vet just nu. Nerd alert!

// L

loppis! och hanami!

Loppis på gång, närmare bestämt den 1 juni kl- 10-15 i Aktivitetshuset på Magasingatan. Och varför är bloggen rosa idag? Vi firar Hanami! De japanska körsbärsträden på Råbergaplatsen blommar som bara den och vi som jobbar på biblioteket är alla klädda i rosa idag. Dessutom bjuder vi på lite rosa överraskningar, godis till exempel.

(och så finns det dom som aldrig säger att det händer något i Kumla...)

// L

illusioner

Alla har vi väl någon gång tagit till en vit lögn för att få något att låta lite bättre eller kanske värre än det egentligen är. I Elsas fall handlar det om att undkomma sin styvpappas vrede när hon kommer för sent hem. Hon råkade bara bli kvar lite för länge i skejtparken, där hon svartsjukt betraktat den begåvade Amy charma brallorna (nåja, nästan) av hennes stora kärlek Pete.

Styvpappan Steve är verkligen vansinnigt arg, så arg att Elsa helt enkelt inte vågar tala sanning. Hon berättar om mannen hon träffat på vägen hem (sant) som försökt lura in henne i sin vita skåpbil (falskt). Steve tappar hakan. Blir nästan snäll. Men sen dyker det upp poliser hemma hos Elsa. De berättar att Amy försvunnit och att hon varit en av de sista som sett henne. Nu är de väldigt intresserade av det hon just berättat för Steve – kanske kan hennes vittnesmål bidra till att de hittar mannen och därmed lyckas rädda Amy? Elsa tvingas leva kvar i sin lögn samtidigt som hon förstår att hon därigenom skyddar den som verkligen är skyldig… 

Argasso, you've done it again!

// L

skuggan

Och nu läser jag den här. Varför stanna i trygghetszonen liksom :)

Stay tuned!

// L

i did it!

Fullföljde min utmaning alltså. Fast det tog liiite längre tid än beräknat. Ok, så vad tycker jag då? Jo, den var bra. Väldigt spännande mellan varven. Kittlande kärlekshistoria. Intressant grundstory - att människor delas in i falanger efter personlighetstyper. Men. För visst hör ni ett "men"? Den var lite ojämn. Jag vet att det är orättvist att jämföra den med Hungerspelen, men det gör jag i alla fall. Det känns bra att det finns något liknande att erbjuda alla Katniss-och-Peeta/Gale-lovers, men till samma höjder når den inte. Eller jo, när det gäller kärlekshistorien så tycker jag nog att den till och med är bättre än HS.

Vad tycker ni andra som läst båda? Plus? Minus?

Nu blir den tydligen film också. Otippat. Bilderna ovan visar vilka som kammat hem huvudrollerna som Triss och Four. Helt ok va?

Mycket stolt över mig själv just nu :)

// L